EM, kalas eller inget?

Det pågår två sk. fester i min stad. EM i friidrott och Göteborgskalaset, motsvarande Malmöfestivalen och fd. Vattenfestivalen i huvudstan. Trots att båda är belägna mitt i stan tror jag att de flesta göteborgare stannar inne. Man tänker att man borde gå en kväll i alla fall, ta ett glas och äta nån räksak. Men så ser man folkmassan. Skräpet. Lukterna från olika källor, mer eller mindre goda. Helt plötsligt känns soffan, deckaren, teet och spinnande katter på magen som världens lycka. Allt annat känns lite jobbigt och vår lägenhets närhet till koncertplatsen Frihamnspiren förbättrar inte sömnen direkt. De som orkar gå ut är folk mellan 12-18 med minst fem starköl i blodet eller pensionärerna som går till dansbanan nere vid Operan. Faktiskt det trevligaste stället med minst odrägligt folk. Området vid Operan alltså. Det enda sevärda är till slut Loop Troop som vi ser årligen. Resten är överskattat, dyrt, illaluktande eller störande. Pensionärspoäng till mig igen.
Så EM. Tydligen jättetrevligt enligt min kollega. En folkfest utan alkoliserade drägg ersatt av vanligt folk som jublar och applåderar på kommando när lite överåldrade ryssar ska tävla. Men jag vet inte. Ser man nåt från de billigare platserna? För billigt är det inte att gå en kväll. Det finns visst sista-sekunden biljetter. Men alltså, ser man nåt? Rycks man verkligen med när man är totalt sportointresserad? Och är det kul när det ösregnar? Jag förblir ovetandes och tråkig medans jag längtar efter mitt korsord i favoritfåtöljen. Poäng igen.