August 8, 2006

Kvinnor+välgörenhet=sant?

Det är med både glädje och förvåning jag läser på katthjälpen.nu's hemsida listan över faddrar. Jag var den första faddern för några år sen och nu är listan rätt lång. Men en sak förundrar mig. Det är 98& kvinnonamn på den listan, plus några kattnamn och det är garanterat kvinnor bakom dem med. Det väcker några funderingar och fördomar: vill killar helst ha hundar eller reptiler? Är välgörenhet kvinnobusiness only? Hjälp mig bli av med denna tro, berätta om välgörande killar och män för mig.
Folk har ofta rynkat lite på näsan åt mitt val av välgörenhet. "Katter?" "Varför ger du inte till hungriga barn i Afrika?". Säger folk alltså som själva inte ger nåt alls. Jag tror på lokal välgörenhet. Det gör jag för att rapporter om korruption och övergrepp inom världsomspännande organisationer som skall förhindra just detta gör mig misstrogen. Om jag hade råd hade jag som Angelina Jolie åkt ner själv och verkat. Jag vill se hur min hjälp används, är det väldigt konstigt? Sen råkar jag älska och dyrka katter. När de far illa är det i 9/10 fall människans fel, och det gör mig frustrerad. Att ge en hundring i månaden till en grupp människor som frivilligt ägnar sin vakna tid och sina egna pengar åt att ta hand om katter utan att vara politiska eller döma tycker jag är en liten insats. Så det så.

Att ta hand om en övergiven katt kostar minst 1000:- som engångsavgift för katthemmet. Lägg till uppehälle, mat och kattsand tills han kanske får ett nytt hem. Bild: Printscreenad från katthjälpen.nu. Katt: Niffe.

5 comments:

Anonymous said...

Hm... kan ligga en poäng i det där.
Själv ger jag regelbundet till lordihjälpen.nu - det kostar en tusenlapp att hjälpa en stackars överårig rockare till terapi så han förstår det löjliga i att bära mask när han gifter sig.

Dessutom ger jag till råtthjälpen.nu - för tjugo spänn ger man en råtta två veckors liv i sus och dus innan den serveras till ett gäng glada lirare från katthjälpen.nu. Upplägget är inte helt olikt tjurfäktning som ofta rättfärdigas med att de får leva ett underbart liv innan de slaktas på arenan. Skillnaden är att jag inte på något sätt tänker hävda att själva avrättningen går humant till när råtthjälpen.nu levererar till katthjälpen.nu - har för mig att det brukar vara åtta stora katter (norsk skogskatt med hullingar på klorna?) som får lattja med en övergödd och långsam råtta. Råttan bär en namnlapp på ryggen under processen som filmas och streamas på webben. För 200 spänn kan man döpa råttan efter sin chef på slaktadinchef.nu

Anonymous said...

Hm...
Jag skall nog inte dricka kaffe så här sent på dagen.

Line said...

dissa du mig enormt mycket just nu? :)

Anonymous said...

:-)
Absolut inte. Jag har en tendens att fånga upp en boll och sedan springa iväg i en bisarr riktning en låååååång stund. Sen - långt efter att alla andra i sällskapet gått vidare till andra diskussionsämnen - sitter jag fortfarande och fnittrar.

Och ibland Otto. Han är lika konstig.

Kolla själv med Linda, eller Lotta. De kan intyga att jag är konstig, men sällan dissande.

Så det så. :-)

Line said...

Ta det lugnt med javan i alla fall.