O Fantastiska vakum

Ibland låter jag som en hemmafru. Jag beklagar detta och de som lider av det. Sluta läsa redan här. Det finns nämligen en pryl här i världen som är så fantastisk att jag nästan nästan kanske mot en miljon kronor minst kan tänka mig sälja den i TV.

Det var för två år sedan jag som vanligt förbannade mig över det faktum att resväskans storlek inte matchade det planerade innehållet. Uppfinnas-Jocken i mig tänkte: Varför, å varför kan man inte vakumpacka sina grejor? Så lätt livet skulle vara. Eller ja, åtminstone packningen.

Sen går man omkring där i Tokyo en sen kväll, spankulerar i apoteket. Snubblar över ett grällt plastigt paket. ’Vad är det här då?’ tänker jag. Hmm. Plastiga påsar, japansk hemmafru på bild ser glad ut och håller i platta klädpaket. Se där ja, så trevligt för henne…men vänta nu…det är den ju! Vakumpåsen! Den finns alltså, där försvann mina uppfinningsdrömmar likt ett utblåst ljust på en skabbig restaurang som bara vill stänga för kvällen medan de försöker stirra ut den sista gästen. Men, problem solved!
Jag plockar numera ofta fram mina påsar, ber dem som åker dit köpa fler och nu jäklar ska Kina visa sitt vakumutbud! Ni oinvigda kanske inte förstår att vakumpacka sina kläder tar en tredjedel av ordinarie plats. En tredjedel. Nöjesresor till Asien, hur fel det där än lät, innebär alltid, undantagslöst mycket mer prylar än man tänkt sig på vägen hem. Nedan visas alltså följande: 1 klänning, 12 par underkläder, 10 linnen och t-shirts, en bylsig handduk av normalstorlek, nattlinne, 1 kjol. Det är ungefär det jag hade tänkt ta med till Kina på lördag och väskan är patetiskt tom. Se själva. Det var bara det jag ville säga. Hallelujah! Nu åker jag till Tyskland några dagar. Tschüss.


Före.

Efter!