Det är slut

Det är nog slut mellan mig och X2000-sträckan Göteborg mot Stockholm. Förhållandet fungerar helt enkelt inte. Det är inte sträckan eller tågets fel, det är mitt förstås. Det var ju ett tag sedan jag och X2000 Göteborg-Stockholm umgicks i och för sig eftersom jag vänstrat med både SAS och Flyme, men ändå. Uppehållet gjorde inte saken bättre, tvärtom. Och nu går det helt enkelt inte längre. Jag mår bara illa och vill spy. På riktigt.

Allting går bara för fort. På riktigt. Huvudet hänger inte med och jag blir tillfälligt invalid i dessa obehag. Kan bara sitta och stirra ut genom fönstret och önska mig därifrån. Helst somna och hoppas att kroppen glömmer. De säljer inte åksjuketabletter i bistron. Jag frågar dem varför. Axelryckning. Apoteksmonopol står det i deras beklagande ansiktsuttryck. Jag tror de skulle tjäna en hacka, säg en tia per tablett och val av rätt reklambyrå för marknadslanseringen och vinsten är given. För visst går det fortfarande inte bra för SJ, rent ekonomiskt?

De norska tjänstemannen snett emot mig har snart halsat sin Mariestad. Är han på semester eller fick han inte den stora ordern han hoppats på? För vem halsar annars Mariestad klockan 17.00 på X2000 mot Göteborg en onsdag afton? Han verkar både rastlös och nervös, tittar sig hela tiden omkring. Hans telefon har ringt fyra gånger i hans frånvaro. Kanske måste han överlämna sin portfölj med kriminellt innehåll väl framme o Göteborg och nu stålsätter han sig med riktig karladricka. Och nu ska jag sluta och somna en stund. Om två timmar är jag framme och då har jag ett förhållande att avsluta.