Lokalpoesi

När jag gick över torget där jag bor från mataffären med två fulla kassar blev jag överraskande nog lite poetisk. Torget badade i ett härligt ljus och värmen tryckte på som om sommaren aldrig egentligen var över. Inte ens den däckade alkisen på parkbänken störde mig. Pensionärerna lapade sol och duvorna låg på de varma kullerstenarna och gjorde likaledes. Alldeles intill varandra. Pensionärer och duvor.
Den omtalade värmen ja. Poetiskt sett inger det hopp, hösten kommer inte riktigt än. Icke-poetiskt sett betyder det kanske att växthuseffekten is kickin' in. Idag är jag inte rationell. Skin sol, skin.