Filmfestivalrecension - Bride of Silence

På jobbet tror vi mindre på 'after work' och mer på 'before work'. Alltså blev det filmvisning imorse klockan 10.00 och efterföljande lunch.
Vietnam är årets tema och därmed är jag förväntansfull inför min första vietnamesiska film nånsin. Men ack. Det gick inget vidare med att uppfylla dem. Det finns nåt som heter aha!-upplevelse. Bride of silence var en jaha?-upplevelse. Storyn hade potential men förblev helt outnyttjad av regissörerna. Jag väntade hela tiden på att bli upprörd, rörd, tagen eller vemodig, ja till sist vilken känsla som helst! Men icke. Jag hade inget medlidande med flickan som misshandlades och fråntogs sin son för själv dränkas av byborna. För filmen ville inte det. Stämningen inbjöd inte. Tempot var segt utöver denna värld och inte ens miljöskildringen är värd ett enda öre, torftigt, mörkt, och regnigt, knappast bra reklam för Vietnam som turistland. Om man nu bryr sig om det. Dessutom tog det mig en och halv timme att begripa handlingen och efter filmens slut visste jag fortfarande inte vem som var flickans morbror, barnets farbror, mamma eller pojkvän. För alla var så lika! Samtliga män såg i princip likadana ut i både utseende, kroppsform och ålder. Vore spännande att höra hur den som ev. gillar filmen resonerar...för det skulle behövas en del övertygande för min del.Så bristen på underhållningsvärde, foto, talang eller miljöskildring gör mig tvungen att ge filmen en blygsam tvåa. Enda + är hyfsat originell story.

Betyg: LL-
Foto: www.filmfestival.org